Minus på sovkontot

På mitt sovkonto råder ett STORT underskott. Under större delen av min graviditet har jag inte sovit en hel natt utan avbrott. De sista två månderna sov jag 1-2 timmar i stöten. Sedan Knyttet kom har jag fått sova max 3 timmar i rad. Man behöver inte vara släkt med Einstein för att fatta att det leder till svarta ringar under ögonen och påsar stora som IKEAS blåa. Det råder inte bara underskott på mitt sovkonto. Jag är ta mig f-n bankrutt!!

För att råda bot på detta så ska Mommo vara stand-in under två nätter. Ja, käket måste jag ju fortfarande leverera men det är också det enda. Blöjbyten och ligga och vakna av Knyttet när han grymtar, gnyr och smackar på händerna överlåts till Mommo med varm hand. I alla fall tillfälligt. Sen vill jag ha tillbaka mitt Knytte.


Hutlöst- uppdaterad

Dagens äventyr innefattar brunch med det amerikanska X:et på Clarion Hotel. Men. Var inne på deras hemsida och när jag insåg att det kostar 245 kronor per person så känns det helt plötsligt inte lika roligt längre. Tvåhundrafyrtiofem riksdaler! Hutlöst dyrt tycker jag (som går hemma på föräldraledighet och har en veckobudget på ca 800 kronor)! Har jag tur så kanske X:et bjuder. Borde han göra eftersom det var jag som öppnade pluskan sist vi brunchade. Återkommer med rapport. Både om det var värt pengarna och vem som betalade.

Uppdatering: X:et betalade och brunchen var si så där. Det bästa med gårdagen var faktiskt när jag fick träffa mini-Fisken och hans föräldrar. Det var grejt!

Blivande bästis?

Idag kom Knyttets blivande bästis* till världen.

Bra kämpat bästa vännen J!

Grattis J och Fisken!!


* Flickvän har han redan. Kompisen Hs tös.

Hoppsan

Googlade precis på Knyttets nya smeknamn- Belsebubb.

Det var inte bra.

För vem vill kalla sitt barn för Satan? Även om det är med kärlek?

Snö patrullen

Igår vad jag och bästa vännen J på konsert med Snow Patrol på Cirkus. Det var helt enkelt underbart! Magnifikt! Perfekt! Vid flera tillfällen reste sig håren på armarna och tårarna började stiga i ögonen. SÅ BRA!!!

Och hade jag inte varit så pass nyförlöst och bästa vännen J inte höggravid så hade vi stått längst fram och diggat istället för som nu- stå längst bak och försiktigt vagga lite på höfterna...


Sen kan jag även tillägga att vi båda blev lite betuttade i sångaren. Söt som socker!!


Slappar-lördag

Efter gårdagens och torsdagens äventyr så bestämde sig jag och Knyttet för att ta en slappar-lördag.

Slappar-lördag när man är spädis innebär: Att man efter tutte får ligga kvar i Mammas famn hur länge man vill (ja, nästan iaf!). Ta sin power-nap i sängen där det är perfekt belysning och så där lagom svalt. Inte behöva skumpa omkring i vagnen och bli väckt stup i kvarten.

Slappar-lördag när man är mamma innebär: Hasa (?) omkring i mjukis-brallor från gravvo-tiden och ha fetvadd över tuttisarna. Popcorn till Robinson. Powernap tillsammans med Knyttet i hela 50 (!!) minuter.

Premiär x 2

I går åkte jag och Knyttet kommunalt för första gången. Det gick bra. Tills det klev på två skolklasser på bussen. Då protesterade Knyttet med att lyfta på ena ögonlocket, släppa ifrån sig ett pip och somna om 10 sekunder senare. Mamma blev desto mer irriterad när kidsen skulle tränga sig förbi och höll på stampa ner både mig, Knyttet och vagnen. Hörde jag någon visa "Lejonhona"?! Jag?! ALDRIG!!

Idag har Knyttet varit på restaurang för första gången och Mamma har ammat in public. Konstigt nog kändes det inte det minsta weird att sitta med vårtorna i vädret nere vid Telefonplan. Missförstå mig nu inte, jag satt inte och luftade bröna fullt synlig utan försökte faktiskt sköta det liiiite snyggt men visst kunde några av de andra gästerna få en glimt om de verkligen försökte. Han skötte sig i alla fall exemplariskt och sov större delen av tiden så Mamma kunde få ätat sin mat i lugn och ro.

Imorgon ska vi till BVC för mäta-väga och sen blir det ett besök på Kniv-Söder och bästa vännen J.

Äventyren de bara fortsätter...

(Ovan)på(satt)

Jag berättade om min störande granne va? Det blev aldrig bättre utan snarare sämre. Kombinationen med att jag varit hemma hela dagarna och tydligen även min granne plus att det eviga dammsugandet kombineras med musik på högsta volym och klampa omkring i lägenheten med träskor gjorde att jag suttit och haft ångest och bara velat skrika rakt ut.

Hur som.

Det som fick bägaren att rinna över var när jag en morgon klockan halv fyra i samband med en av amningsessionerna hör något/någon yla. Varg?! Nä, det är grannen ovanpå som blir påsatt. Rejält! Avundsjuk? Inte det minsta för hastigheten som själva älskandet sker får mig att tänka en kåt kanin på extacy...  När de sedan kvällen efter kör ett maraton med att spela musik, flytta/dra/släpa runt möbler och klampa omkring i träskor så får jag helt enkelt nog. Pling pling på dörren och "Hej hopp jag är er rabiata granne som fått nog!". Nja, inte riktigt så gick det till men jag fick sagt det jag velat få sagt lääänge och det känns betydligt bättre.

Nej. Jag nämde ingenting om varken ylandet eller kaninen på extacy....

Botemedlet

Botemedlet mot baby blues var tydligen en liten rask (?) promenad i solskenet, besök av bästa vännen J och vännen V och att Knyttet sover i sitt Snuggle nest och på så sätt inte kan ligga och småsparka på mamma.

Jag ser ljuset i tunneln!

Baby blues

Alla mammor (och kanske även pappor?) drabbas i mer eller mindre utsträckning av den sk baby blues:en. Hormonerna som rasar i kroppen och en konstant sömnbrist gör mig omväxlande super-duper lycklig där jag kan spendera 1 timme med att bara sitta och stirra på Knyttet med ett fånigt leende på läpparna för att i nästa sekund tänka "Vad f-n har jag gett mig in på?" medan tårarna och snoret bara rinner. Alla säger att det blir bättre. Att första månaden är tuff. Och det är den. Men är det då värt det? Svaret är:

JA!

Utan tvekan!


Snuva?

Just nu nojjar jag över att jag tror att Knyttet blivit förkyld. Eller kan det bara vara så att han reagerar på mängden damm här på Åsen?

Annars är allt som vanligt. Vill hugga av fötterna (eller kanske bara hälarna) på grannen ovanpå, slänga ut hans stereo genom fönstret och ge honom ett gäng med möbeltassar samt en "Vett och etikett"-kurs. Som sagt. Inget nytt att förtälja...


RSS 2.0