Livet på Åsen version 2.0

Idag har jag trots supergnällig (både fas-ig och snorig) son hunnit med att ringa och boka in inte mindre än fem (5!) föräldravisningar på olika förskolor OCH (nästan) klipptid!

Gladast är jag för klipptiden.

Sen har jag även njutit av att kunna sitta och surfa trådlöst i köket medan sonen roat sig (nästan) själv i barnstolen samtidigt som jag lyssnat på Absolute Radio och tagit en walk down Memory Lane.

Ego-morsa?

Ja visst!

Premiär här på Åsen. Knyttet har snuva och feber för första gången. Mitt mamma hjärta smälter när han tittar lite bedjande på mig med sina feberglansiga ögon och jag får torka första 11:an.

Puppis.

Det här med att ha tålamod har väl aldrig riktigt varit min grej. Tjejen med kort stubin och som exploderar för minsta lilla grej det är jag det. Men, nu när man har blivit morsa så kan man ju inte gå bärsärk när Knyttet vägrar att sova utan hellre bara vill gallskrika av trötthet. Så, det är bara att bita ihop, le och lugnt fortsätta vara pedagogisk. Resultatet blir tyvärr att jag har NOLL tålamod och tolerans i andra situationer. Som om det lilla tålamod jag har går åt till Knyttet. 

Låt mig ta ett exempel.

Ikväll skulle vi (jag och mina föräldrar) skruva ihop en ny barnsäng. Från IKEA. Att skruva ihop möbler från IKEA kan nog få världens filbunke att få gråa hår. Alltid är det något som går fel och galet. Så även den här gången. Så klart. Kombinationen med att samtidigt försöka roa en kvällstrött och gnällig 5-månaders bebis blev liksom för mycket för mig.

Det brast.

Och tog hus i helvetet.

Så nu sitter jag här och skäms över att jag blev så arg och irriterad på mina föräldrar som inte bara hade inhandlat OCH betalat sängen utan som ALLTID ställer upp och stöttar mig och Knyttet i ALLT. Lovar mig själv att jag nästa gång ska ha lite mer tålamod. Att inte bli så irriterad och arg.

*ringer föräldrarna för att be om ursäkt*

Klump i hjärtat får jag när jag tänker på att bästa vännen J och hennes W ska återförenas med Fisken och därmed "lämna" mig och Knyttet till vårt öde. Tack gode gud för att Skype finns. Och att småglin flyger billigt/gratis så vi kan hälsa på.

Och du Fisken, om du inte sköter dig och ta väl hand om dem så kommer du åka på en propp. Bara så du vet.

... utan det var visst bara jag som hade råkat klicka på "ändra redigerare".

Hoppsan.

Verkar vara något knas med bloggen. Mina inlägg ser ju helskumma ut och inte alls som när jag skriver dem. Meck och peck. Blogg.se nu får ni ta och kamma till er och fixa det här! Pronto!! Annars så står lunch för bästa vännen J och ärvda kompisen L på dagens program. Kycklinggryta med salami och basilika står på menyn.

Jag har hört att det är vanligt att man tappar hår när man ammar men det här är ju löjligt. Fortsätter det så här
kommer jag garanterat vara flintis 2010. För er kräsmagade så titta bort nu... 

Inte världens bästa bild kanske men ni hajjar kanske mängden hår som faller från mitt huvud D A G L I G E N ! ! ! ! (Den vita grejen framför hårbollen med lite röd text på är en tändsticksask)