Avbockat

Idag har jag trots supergnällig (både fas-ig och snorig) son hunnit med att ringa och boka in inte mindre än fem (5!) föräldravisningar på olika förskolor OCH (nästan) klipptid!

Gladast är jag för klipptiden.

Sen har jag även njutit av att kunna sitta och surfa trådlöst i köket medan sonen roat sig (nästan) själv i barnstolen samtidigt som jag lyssnat på Absolute Radio och tagit en walk down Memory Lane.

Ego-morsa?

Ja visst!

Brittsommar

Men, hur härligt är inte vädret då? Helt underbart ju!! Som gjort för långa promenader där amningsstopp varsomhelst funkar. Liksom byte av blöja. Och kaffe på en uteservering.


Förklaring av brittsommar hittar ni här. Annars är ju indiansommar en annan beskrivning av det underbara vädret.  


1/3 år

Ikväll är det 4 månader sedan Knyttet kom till världen.

F*n vad tiden går fort!!

Och jag har lika ont i ryggen (nja, nästan ialla fall) som jag hade då. Den här gången är det dock inte förlossningsvärkar utan burit-barn-värkar. Tar hellre förlossningsvärkar än de andra för det här suger.

Trista grejs

Tråkigheter på Åsen för tillfället.

- Viss risk för att jag kommer behöva ta det här med faderskapet till domstol.

- Kusin Vitamin ligger i skilsmässa.

- Jag är osäker till vilka arbetsuppgifter jag kommer komma tillbaka till efter mammaledigheten. Som det ser ut nu kan jag behöva armbågas med en FFF*.

- Knyttet är inne i en utvecklingsfas och sover SKIT på nätterna. Precis när jag ÄNTLIGEN började känna mig "utvilad".

*) Falsk. Finsk. F*tta.


Sitta

Dagens program är en tripp till IKEA och inhandla barnstol. Knyttet är nämligen redigt less på att ligga platt på rygg och stirra i taket alt. babygymet eller ligga på mage och behöva anstränga sig att lyfta huvudet för att se något intressant. Så, barnstol skall förhoppningsvis göra mitt liv lite enklare och Knyttets lite mer spännande.

Förresten, vart tog solen vägen?!

Bulle i både ugnen och i magen

Idag ska jag träffa min mysiga fd kollega H och fika. Ska ge henne lite tips och råd inför hennes stora dagen D. H väntar nämligen också bebbe som är planerad att anlända i september.

Mitt första råd kommer nog vara SOV.

Appropå sömn så funkar det nu faktiskt riktigt ok. Knyttet somnar oftast vid 21-tiden för att vakna och vilja ha käk vid 2-rycket.  Väcker mig vid 5 då han gråter i sömnen (mardrömmar?). Börjar skruva på sig vid 6-halv 7 och får då tutte igen. Somnar om men ligger och skruvar på sig till halv 8, 8 då vi går upp. Att få sova relativt ostört först i 5 timmar och sedan i 3 timmar är lyx!

Mysko

Märkligt men tydligen har inte Knyttets pappa ännu fått faderskapspappren från svenska ambassaden. Mysko tycker jag med tanke på att det är 2 månader sedan jag var på Stadsdelsnämnden och handläggaren trodde att det bara skulle ta ca 2-3 veckor innan ärendet var avslutat. Mysko.


Välkommen tillbaka

Välkommen tillbaka kära sol. Du är efterlängtad! Både av mig och Knyttet som nu  kan få vädra rumpan och få bukt med de röda skinkorna han fick efter att snåla morsan bytte till Coops egna blöjor...

Längtan

Vet inte om det var vädret i kombination med lite mer sömn som gjorde att jag idag för första gången på väääääldigt länge reagerade på att jag faktiskt mötte en del godingar under promenaden i Vinterviken. Jag var tilll och med så uppmärksam att jag kikade om de var ringmärkta eller ej. Faktiskt så att det började pirra lite.

Med betoning på lite.

Bästa?

Kusin-vitamin S (vet inte om jag nämnt henne tidigare men hon växte mer eller mindre upp med mig och räknas mer som syster än kusin) frågade mig förväntansfullt häromdagen "Visst är han (Knyttet alltså) det BÄSTA du någonsin gjort?!" Eh, sorry to break it to you kussen men "Nä!". Hon envisades och frågade igen "Men, det är han väl?!". "Nä, sexet var jäkla bra men han är inte det bästa jag gjort." Tänkte efter en stund och la till "Men, han är det STÖRSTA jag någonsin gjort!".

För så är det. Just nu kan jag inte säga att det är det bästa jag gjort. De första två månaderna ligger alldeles för nära i mitt minne för det. Men, det är definitivt det största jag gjort. Någonsin.

Bästa lästipset...

... fick jag av bästa vännen J som i sin tur fått det av sin BVC-tant.

"Växa och upptäcka världen" av ett par holländska författare som jag inte kommer ihåg namnet (orkar inte resa på mig och gå och hämta boken heller...).

Den beskriver de olika utvecklingsfaserna som barnet genomgår det första året på ett enkelt och kortfattat sätt. Alltså, inget psykologi-dravvel. Man får också bra tips om hur man kan underlätta övergången för barnet med förslag på lekar osv. För mig har denna information och kunskap gett mig inte bara en förklaring för varför Knyttet ibland är kinkig och bara vill sitta hos mig HELA tiden utan det har även gjort att jag har ett större tålamod när detta händer och ett lugn då jag vet att det faktiskt går över.

För er som har barn eller planerar att skaffa är detta ett måste.

Dagens undran

Kommer man någonsin känna sig fullt utvilad? I natt har jag fått sova sammanlagt 9 timmar uppdelat på två perioder. Trots det så känns det som om jag skulle kunna sova lika många timmar till och ändå ha grus i ögonen när jag vaknar. Så dagens undran är:

Kommer man någonsin känna sig utvilad??

Hutlöst- uppdaterad

Dagens äventyr innefattar brunch med det amerikanska X:et på Clarion Hotel. Men. Var inne på deras hemsida och när jag insåg att det kostar 245 kronor per person så känns det helt plötsligt inte lika roligt längre. Tvåhundrafyrtiofem riksdaler! Hutlöst dyrt tycker jag (som går hemma på föräldraledighet och har en veckobudget på ca 800 kronor)! Har jag tur så kanske X:et bjuder. Borde han göra eftersom det var jag som öppnade pluskan sist vi brunchade. Återkommer med rapport. Både om det var värt pengarna och vem som betalade.

Uppdatering: X:et betalade och brunchen var si så där. Det bästa med gårdagen var faktiskt när jag fick träffa mini-Fisken och hans föräldrar. Det var grejt!

Blivande bästis?

Idag kom Knyttets blivande bästis* till världen.

Bra kämpat bästa vännen J!

Grattis J och Fisken!!


* Flickvän har han redan. Kompisen Hs tös.

Snö patrullen

Igår vad jag och bästa vännen J på konsert med Snow Patrol på Cirkus. Det var helt enkelt underbart! Magnifikt! Perfekt! Vid flera tillfällen reste sig håren på armarna och tårarna började stiga i ögonen. SÅ BRA!!!

Och hade jag inte varit så pass nyförlöst och bästa vännen J inte höggravid så hade vi stått längst fram och diggat istället för som nu- stå längst bak och försiktigt vagga lite på höfterna...


Sen kan jag även tillägga att vi båda blev lite betuttade i sångaren. Söt som socker!!


Snuva?

Just nu nojjar jag över att jag tror att Knyttet blivit förkyld. Eller kan det bara vara så att han reagerar på mängden damm här på Åsen?

Annars är allt som vanligt. Vill hugga av fötterna (eller kanske bara hälarna) på grannen ovanpå, slänga ut hans stereo genom fönstret och ge honom ett gäng med möbeltassar samt en "Vett och etikett"-kurs. Som sagt. Inget nytt att förtälja...


Oro och glädje

Livet rullar på här på Åsen. Jag och Knyttet börjar få in något som skulle likna rutiner men visst är man inte kaxig som förälder. Igår var jag säker på att Knyttet var förkyld. Kändes varm och så var han lite fuktig runt näsan. Idag är jag säker på att hans gnyende beror på magknip. Något som jag själv orsakat eftersom jag åt bästa vännens J's eminenta sallad som det var vitlök i.

Men det är inte bara oro och elände på Åsen. Det finns glädjeämnen också. Som att vi inatt bara ammat kl. 23-02-05 och så när vi vaknade vid 07.30. Det innebär att jag fått ca 2 timmars sammanhängande sömn. Rekord!! Att vågen imorse visade 64 kilo. Alltså minus ca 9 kg sen förlossningen och only (?!) 7 to go... Undrar om det är de där 7 kilona som gör mig så degig och mjuk runt mittenpartiet. Eller som kompisen L uttryckte det när hon skulle hjälpa mig knyta bärsjalen "Det är lite svårt att få den tillräckligt hårt knuten för du är lite slapp och mjuk...".  Tack för den!

Mejeriet

Mejeriet är öppet dygnet runt.

Mina tidigare A-kupor (pre-preggo) som växte till C-kupa under graviditeten har nu antagit gigantiska proportioner och jag har en rejäl clevage.

Synd bara att kullarna toppas av lite halvsåriga bröstvårtor och den enda som är intresserad av dem är en liten grabb på 3215 gram (vägd igår!).

Födelsedagen

Klockan 05.45 går på toaletten. Jaha, det är så här det känns när vattnet går. Hämta handduk. Ringa förlossningen.

Klockan 08.15 på förlossningen. CTG påkopplas och visar mina oregelbundna sammandragningar/förvärkar som jag haft under en längre tid. Får information om hur en igångsättning går till och skall ringa tillbaka på fredag morgon om inget hänt.

Käkar lite lunch. Inte direkt hungrig. Vilar lite. Har lite småvärkar men ingenting som känns så där som jag tänker mig att värkar ska göra.

Vid 16.30-tiden sitter och spelar kort. Börjar nog ha värkar och visst gör de ont men inte värre än jag kan andas igenom dem och de är oregelbundna med allt ifrån 5-10-15 minuters mellanrum.  Tar en dusch.

Klockan 18.37. Nu gör värkarna ONT och jag måste stå upp och hålla någon i armen när de kommer. Börjar klocka värkarna och de är helt plötsligt 4 minuter mellan värkarna. Ringer tillbaka till förlossningen. Det är fullt på samtliga förlossningar i hela Stockholm inklusive Södertälje. Jag får en värk under samtalet och jag vet inte men jag inser nu efteråt att barnmorskan nog inser det jag inte riktigt fattar att jag är i fullt värkarbete. De ordnar plats till mig och jag är välkommen.

Åka bil med värkar är ingen hit. Jag sitter i baksätet och klamrar mig fast vid passagerarsätet när värken (som tur är blir det bara en) kommer. Tack gode gud för att jag hade så nära till sjukhuset!!

Visas in på förlossningssal och nu är klockan 19.15. Kopplas på CTGn och första värken är en fis-värk jämfört med de jag hade hemma. "Fan, tänker jag. Nu skickar de nog hem mig igen...".  Sen kommer en rejäl värk och den ser ut som Mount Everest på CTG-kurvan. Barnmorskan kollar- öppen 4-5 cm!! Va?! Så jag blir inte hemskickad då?!

Klockan 20.05. Nur gör värkarna ONT ONT ONT och jag ber om lustgas. Får det nästa gång personalen kommer in och då är klockan 20.15. Sen brakade helvetet lös. Värkarna kommer och kommer och kommer. Det känns som om de aldrig tar slut. Mitt i allt känner jag hur värken ändrar karaktär och jag brölar som en brunstig tjur. "Krystvärkar?!".

Klockan är nu 20.50 och jag får hjälp upp i sängen. Är inte helt öppen men nästa gång barnmorskan kommer så är det dags att föda barn vilket jag gör och kl 21.23 tittar han ut. 3180 gram och 51 cm lång.

Min prins.

Ä N T L I G E N

Äntligen ett tecken.

Det är på G.

Mitt vatten har gått.

Varför säger man så när det snarare rinner.

Typ HELA tiden.

Nä. Nu ska jag packa ihop lite grejs och ta mig till förlossningen för check-up.

Wish me  luck!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0