Farligt...
Och chefen är tillbaka.
Blev lite mer...
VAB
Imorgon åter jobb men Knyttet får hänga med Mommo. En dag till utan dagis får det nog bli...
A-
Knyttet har gjort sitt och D-kuporna har raskt förminskats till ett par A. Det som tidigare var spänstigt och fylligt är nu mest bara... tomt. Som ett par kulpåsar. Men UTAN kulor... Inte speciellt kul.
Lösningen skulle väl vara att lägga sig på operationsbordet och låta någon plastikkirurg sätta kniven i en. Men, sånt kostar ju kosing. Kosing är något som det inte råder överflöd av här på Åsen. Egentligen borde man ju få det hela subventionerat från landstinget. Jag menar, de tjatas ju om hur viktigt det är med amning så det vore inte mer än rätt att man skulle få något tillbaka. Att antalet månader man ammat skulle ersättas i samma mängd silikon eller koksalt. Jag ammade i 13 månader och skulle då vara berättigad till 130 ml silikon/koksalt. 130 ml skulle nog ge mig mina D:n tillbaka. Eller, det skulle räcka rätt bra med ett par stora B:n också.
Nog om detta.
Jag vill tillbaka!
Jobbet är.... jobbigt. Inga direkta stående ovationer från chefen direkt. Nä, h*n valde att göra sig rolig på min bekostnad med en kollega. Bakom min rygg. Åh, då kände jag mig så välkommen tillbaka! (Förresten, är inte det på snudd på mobbing att göra en sån sak?!)
Knyttet? Han gråter. Och sover max 30 min på dagen. Och kommer hem med obytt blöja och ilsket röd pung. Hans mamma har lust att hänga i buskarna en dag för att spionera om vad som verkligen händer på dagis på dagarna.
Positivt? Tja, skulle vara läckerbiten på t-banan härom dagen. Utan ring. Och look-a-like-läckerbiten i dag på väg hem. Med ring.
I'm leaving...
Damn those dagis-bugs!
Dagis, så var det ja... Första dagen hell. Jag gick hem med en STOR klump i halsen och kände- jag skiter i det här. Vi får leva på soc. När jag kom stod det barn ÖVERALLT på gården och bara grät. Ett barn i Knyttets grupp grät mer eller mindre konstant hela dagen. Andra dagen var det lite bättre. Blev väl inte lika chockad samt att gråt-barnet grät mindre. Tredje dagen lämnade jag Knyttet innan vilan. Han grät och jag kände mig hemsk. Men. Det gick bra. Efter ca 10 min gallskrik hade han lugnat sig och somnat. När jag kom satt han nöjt och lekte. Idag var det eldprovet. Lämna 9 och hämta 2. Gråt på morgonen men sen hade det gått bra. När jag kommer sitter han som ett litet ljus vid bordet och äter smörgås tillsammans med de andra barnen. Hjärtat det höll på sprängas av stolthet! Min kille! Min grabb!
Nu ska jag försöka döda dagis-bugsen som slog rot i min kropp och lungor i går med kombinationen hostmedicin, en kall öl, ostkrokar och Tootsie på TV.
Nästa vecka väntas kombinationen dagis och jobb.
Wish us luck!!
Absurt
Absurt och overkligt.
Samtidigt som jag vill göra något annat än hänga i sandlådor, byta blöjor och prata bebisspråk så är det svårt att glädjas åt att Knyttet ska börja på dagis. Eller. Jo, jag vet ju att han kommer ha skoj. Få träffa flera andra barn. Pedagogiska (?) lekar och massor med nytt. Lekar och saker som jag varken orkar eller vet om.
Men. Alltid detta MEN. Tänk vad massor med saker jag kommer att missa. Jag kanske missar första gången han hoppar jämfota. Eller säger något mer än Mygga, Blöja och Bil. Tänk om han ramlar och slår sig. Och jag finns inte där att trösta.
*klump i halsen*
Idag...
Annat var det förr...
Älska RUT
Idag har jag fått mina fönster putsade av ett proffs.
Totalt tog det 45 minuter och minus 250 kronor på kontot.
Jag är såld och börjar fundera på vad det kan tänkas kosta att ha städhjälp.
*drömmer*
Budgivning...
Speciellt när man inte har fett med cash på kontot eller tjänar MASSOR.
Någon som sitter och trycker på en trea på Åsen som de gärna vill bli av med hör av er!
Trött i foten...
MEN.
Det var det förhoppningsvis värt för i frysen ligger nu 36 kompletta middagar till mig och Knyttet samt 36 matlådor till mig som lunch.
Känner mig lite som hon den där rödhåriga i Desperate Housewives.
Kärringvarning och är man mamma på riktigt nu?!
- åker till Gekås Ullared imorgon för att fynda barnkläder inför hösten och vintern.
- har köpt märkband och märkpenna inför dagispremiären som sker snart!
- man gör vecko-matsedlar.
- man njuter av få dricka en kopp kaffe ostört på ett helt annat sätt än tidigare. Ingen som vill smaka, röra, välta ut, doppa händerna osv i koppen...
Okejrå...
+ 100 kilo
Är vad jag ska släpa på. Två resväskor, en bara med barnmat och välling och en med majskrokar. Beställning av bästa vännen J. En rygga á 7 kilo med allt vad som behövs på resan i matväg till Knyttet, leksaker och annat smått och gott. En bilbarnstol. En handväska med värdegrejs som pass, plånbok. En Babybjörn med 8750 gram tung unge (vägd idag och vågen visade plus 350 gram på tre veckor. Mamma glad!!) och så mina egna 56 kilon.
Pust.
Sen landar vi klockan 02 svensk tid i 25 gradig värme efter 15 timmars flygresa.
Kan bli jobbigt.
MYCKET jobbigt.
