Avbockat
Gladast är jag för klipptiden.
Sen har jag även njutit av att kunna sitta och surfa trådlöst i köket medan sonen roat sig (nästan) själv i barnstolen samtidigt som jag lyssnat på Absolute Radio och tagit en walk down Memory Lane.
Ego-morsa?
Ja visst!
Brittsommar
Men, hur härligt är inte vädret då? Helt underbart ju!! Som gjort för långa promenader där amningsstopp varsomhelst funkar. Liksom byte av blöja. Och kaffe på en uteservering.
Förklaring av brittsommar hittar ni här. Annars är ju indiansommar en annan beskrivning av det underbara vädret.
1/3 år
F*n vad tiden går fort!!
Och jag har lika ont i ryggen (nja, nästan ialla fall) som jag hade då. Den här gången är det dock inte förlossningsvärkar utan burit-barn-värkar. Tar hellre förlossningsvärkar än de andra för det här suger.
Trista grejs
Tråkigheter på Åsen för tillfället.
- Viss risk för att jag kommer behöva ta det här med faderskapet till domstol.
- Kusin Vitamin ligger i skilsmässa.
- Jag är osäker till vilka arbetsuppgifter jag kommer komma tillbaka till efter mammaledigheten. Som det ser ut nu kan jag behöva armbågas med en FFF*.
- Knyttet är inne i en utvecklingsfas och sover SKIT på nätterna. Precis när jag ÄNTLIGEN började känna mig "utvilad".
*) Falsk. Finsk. F*tta.
Sitta
Förresten, vart tog solen vägen?!
Bulle i både ugnen och i magen
Mitt första råd kommer nog vara SOV.
Appropå sömn så funkar det nu faktiskt riktigt ok. Knyttet somnar oftast vid 21-tiden för att vakna och vilja ha käk vid 2-rycket. Väcker mig vid 5 då han gråter i sömnen (mardrömmar?). Börjar skruva på sig vid 6-halv 7 och får då tutte igen. Somnar om men ligger och skruvar på sig till halv 8, 8 då vi går upp. Att få sova relativt ostört först i 5 timmar och sedan i 3 timmar är lyx!
Mysko
Märkligt men tydligen har inte Knyttets pappa ännu fått faderskapspappren från svenska ambassaden. Mysko tycker jag med tanke på att det är 2 månader sedan jag var på Stadsdelsnämnden och handläggaren trodde att det bara skulle ta ca 2-3 veckor innan ärendet var avslutat. Mysko.
Välkommen tillbaka
Längtan
Med betoning på lite.
Bästa?
För så är det. Just nu kan jag inte säga att det är det bästa jag gjort. De första två månaderna ligger alldeles för nära i mitt minne för det. Men, det är definitivt det största jag gjort. Någonsin.
Bästa lästipset...
"Växa och upptäcka världen" av ett par holländska författare som jag inte kommer ihåg namnet (orkar inte resa på mig och gå och hämta boken heller...).
Den beskriver de olika utvecklingsfaserna som barnet genomgår det första året på ett enkelt och kortfattat sätt. Alltså, inget psykologi-dravvel. Man får också bra tips om hur man kan underlätta övergången för barnet med förslag på lekar osv. För mig har denna information och kunskap gett mig inte bara en förklaring för varför Knyttet ibland är kinkig och bara vill sitta hos mig HELA tiden utan det har även gjort att jag har ett större tålamod när detta händer och ett lugn då jag vet att det faktiskt går över.
För er som har barn eller planerar att skaffa är detta ett måste.
Dagens undran
Hutlöst- uppdaterad
Uppdatering: X:et betalade och brunchen var si så där. Det bästa med gårdagen var faktiskt när jag fick träffa mini-Fisken och hans föräldrar. Det var grejt!
Blivande bästis?
Bra kämpat bästa vännen J!
Grattis J och Fisken!!
* Flickvän har han redan. Kompisen Hs tös.
Snö patrullen
Igår vad jag och bästa vännen J på konsert med Snow Patrol på Cirkus. Det var helt enkelt underbart! Magnifikt! Perfekt! Vid flera tillfällen reste sig håren på armarna och tårarna började stiga i ögonen. SÅ BRA!!!
Och hade jag inte varit så pass nyförlöst och bästa vännen J inte höggravid så hade vi stått längst fram och diggat istället för som nu- stå längst bak och försiktigt vagga lite på höfterna...
Sen kan jag även tillägga att vi båda blev lite betuttade i sångaren. Söt som socker!!
Snuva?
Just nu nojjar jag över att jag tror att Knyttet blivit förkyld. Eller kan det bara vara så att han reagerar på mängden damm här på Åsen?
Annars är allt som vanligt. Vill hugga av fötterna (eller kanske bara hälarna) på grannen ovanpå, slänga ut hans stereo genom fönstret och ge honom ett gäng med möbeltassar samt en "Vett och etikett"-kurs. Som sagt. Inget nytt att förtälja...
Oro och glädje
Men det är inte bara oro och elände på Åsen. Det finns glädjeämnen också. Som att vi inatt bara ammat kl. 23-02-05 och så när vi vaknade vid 07.30. Det innebär att jag fått ca 2 timmars sammanhängande sömn. Rekord!! Att vågen imorse visade 64 kilo. Alltså minus ca 9 kg sen förlossningen och only (?!) 7 to go... Undrar om det är de där 7 kilona som gör mig så degig och mjuk runt mittenpartiet. Eller som kompisen L uttryckte det när hon skulle hjälpa mig knyta bärsjalen "Det är lite svårt att få den tillräckligt hårt knuten för du är lite slapp och mjuk...". Tack för den!
Mejeriet
Mina tidigare A-kupor (pre-preggo) som växte till C-kupa under graviditeten har nu antagit gigantiska proportioner och jag har en rejäl clevage.
Synd bara att kullarna toppas av lite halvsåriga bröstvårtor och den enda som är intresserad av dem är en liten grabb på 3215 gram (vägd igår!).
Födelsedagen
Klockan 08.15 på förlossningen. CTG påkopplas och visar mina oregelbundna sammandragningar/förvärkar som jag haft under en längre tid. Får information om hur en igångsättning går till och skall ringa tillbaka på fredag morgon om inget hänt.
Käkar lite lunch. Inte direkt hungrig. Vilar lite. Har lite småvärkar men ingenting som känns så där som jag tänker mig att värkar ska göra.
Vid 16.30-tiden sitter och spelar kort. Börjar nog ha värkar och visst gör de ont men inte värre än jag kan andas igenom dem och de är oregelbundna med allt ifrån 5-10-15 minuters mellanrum. Tar en dusch.
Klockan 18.37. Nu gör värkarna ONT och jag måste stå upp och hålla någon i armen när de kommer. Börjar klocka värkarna och de är helt plötsligt 4 minuter mellan värkarna. Ringer tillbaka till förlossningen. Det är fullt på samtliga förlossningar i hela Stockholm inklusive Södertälje. Jag får en värk under samtalet och jag vet inte men jag inser nu efteråt att barnmorskan nog inser det jag inte riktigt fattar att jag är i fullt värkarbete. De ordnar plats till mig och jag är välkommen.
Åka bil med värkar är ingen hit. Jag sitter i baksätet och klamrar mig fast vid passagerarsätet när värken (som tur är blir det bara en) kommer. Tack gode gud för att jag hade så nära till sjukhuset!!
Visas in på förlossningssal och nu är klockan 19.15. Kopplas på CTGn och första värken är en fis-värk jämfört med de jag hade hemma. "Fan, tänker jag. Nu skickar de nog hem mig igen...". Sen kommer en rejäl värk och den ser ut som Mount Everest på CTG-kurvan. Barnmorskan kollar- öppen 4-5 cm!! Va?! Så jag blir inte hemskickad då?!
Klockan 20.05. Nur gör värkarna ONT ONT ONT och jag ber om lustgas. Får det nästa gång personalen kommer in och då är klockan 20.15. Sen brakade helvetet lös. Värkarna kommer och kommer och kommer. Det känns som om de aldrig tar slut. Mitt i allt känner jag hur värken ändrar karaktär och jag brölar som en brunstig tjur. "Krystvärkar?!".
Klockan är nu 20.50 och jag får hjälp upp i sängen. Är inte helt öppen men nästa gång barnmorskan kommer så är det dags att föda barn vilket jag gör och kl 21.23 tittar han ut. 3180 gram och 51 cm lång.
Min prins.
Ä N T L I G E N
Det är på G.
Mitt vatten har gått.
Varför säger man så när det snarare rinner.
Typ HELA tiden.
Nä. Nu ska jag packa ihop lite grejs och ta mig till förlossningen för check-up.
Wish me luck!!