300 gram

Barnlösa kanske inte förstår hur glad man kan bli av 300 gram. Knyttet har gått upp 300 gram på drygt 3 veckor. Och då har han varit sjuk en omgång till efter senaste vikten. Han ÄTER. Mycket*). Och frodas.

Jag är så jävla glad.

*) 2 stora burkar barnmat per dag. Ca 250-300 ml välling. Diverse plockmat från min mat.


Dagens

Idag blir det långpromenad i solen vid Lida. Ska bli najs. Men mest av allt längtar jag till solen, värmen och resan till KL. Snart. Snart. Snart. Bara 25 dagar kvar!!

Hata virus! Inte gilla BVC!

Lill-skiten är sjuk. Igen. Sen slutet av januari har förkylningarna avlöst varandra. Nu sist blev han riktigt sjuk med hög feber, frossa och rejält medtagen. En tur till VC som skickade oss vidare till akutmottagningen. Väl där och efter flera titt i öronen (som Knyttet för övrigt hatade och gallskrek som en stucken gris) så fick vi åka hem utan recept på antibiotika utan bara med ordinationen: få igång ätandet så han kan bygga upp ett immunförsvar.

Tack för den.

Inte så att vi kämpat med mat i typ 4 månader och att han sedan januari varit så sjuk så ofta och inte orkat äta.

Idag ringer jag till BVC för att boka in en tidigare viktkontroll. Vi skulle dit i slutet på månaden då läkaren vid 10-månaders kontrollen var lite orolig för att hans viktkurva planat ut ytterliggare. (Något som jag påpekat upprepade gånger men som bara tolkats som "nojjig morsa" av BVC-sköterskan). Vi ska dit på måndag. Så nu håller jag tummarna för att Knyttet kommer igång med mat och att vågen visar mer än 50 gram plus.

Kulan bulan nästa!

Idag inhandlades flygbiljetter till mig och Knyttet. Vart resan går? Till solen och värmen i Malaysia och Kuala Lumpur. Tre underbara veckor ska vi spendera i sällskap med bästa vännen J och hennes W. Utan overall, halsduk, vantar och mössa. Lill-fisen ska få gå naken utan blöja och pinka in reviret med W hela dagarna! Åh så vi längtar.


Fast ska jag vara helt ärlig så är jag rätt så nervös inför flygresan dit. Dryga 15 timmar på ett flygplan ensam med en 11-månaders känns väl så där.

Någon som vill följa med och hålla handen?


Almost walking...

Knyttet går. Nästan. Killen kan inte sätta sig upp från mage men går, det gör han nästan.


Med nästan så menas gått tre steg utan stöd och annars bara med att hålla i en hand lite lätt.

*stolt*


Jag vill...

... shoppa massor med nya kläder. Kläder som inte är vare sig amnings- eller barnkladds-vänliga. Jag vill köpa nya möbler. Ny soffa. Ny bokhylla och vardagsrumsbord. Kanske också ett helt nytt sprojlans kök när jag ändå är i farten. Jag vill åka utomlands där det är sol och värme. Ligga under ett parasol och få läsa en bok. Ostört. Jag vill gå på after work och dricka öl. Jag vill vara ekonomiskt oberoende.

Men annars så är allt bara bra här på Åsen...

Aldrig mer om min mage får välja

Ingen matlåda i frysen så valet fick bli en färdigrätt till lunch. Är rätt så less på lådorna som börjar på F så när jag hittade något nytt libanesiskt från någon krog uppe på Öfvre så var valet ganska så lätt. Det blev en låda med kyckling och bulgur. Gott var det men ack så min mage protesterar nu på kvällen.... bubbel i bubbel och knip-eller-i-knip.

Dags för pip?!


Provsitta

Helt appropå.

Någon som vill provsitta min soffa?


Mycket eller lite... där här med mat...

Nu för tiden handlar dagarna om MAT. Inte så mycket för mig (eller jo... under julen så har det nog blivit lite för mycket av godsakerna även för mig ska villigt erkännas) utan för Knyttet. Avvänjning av tutte och introducering av käk har pågått ett bra tag men det är först nu som det verkligen lossnat. Roligt men ack så plågsamt. För mig. Och för tutten. Jo, det är bara en som drabbas då Knyttet för ett par månader sedan började rata vänstra boobisen och jag nu mera har slagsida... inte skoj!!. Undrar just om man kan köpa BH med en A- och en D-kupa?!

Men för att återgå till det här med mat.

När man läser om hur mycket en 8-månaders ska äta så inser jag att vi har lååååång väg kvar att vandra innan han följer normal-bebisens matsedel. Här pratar vi en stor burk med mat per dag och inte vid varje måltid. Sen blir det kanske han halv burk med efterrätt och om vi har tur ett par slurkar vällning och kanske en halv portion med gröt per dag. Jesus, han ska ju äta dubbelt så mycket. Typ varannan timme ska något in i munnen på ungen. Hur ska man hinna och hur 17 ska han få i sig så mycket?! :-O

Egentligen skiter jag i alla dessa rekommendationer men ändå. Lite fundersam blir man ju...

Plötsligt så händer det...

... och jag gör ett inlägg.

Vintern har kommit till Åsen. Så vackert att jag blir alldeles tårögd. Visserligen krävs det inte mycket för att jag ska blir det nu för tiden. En liten sorgsen melodi på radio eller när Knyttet satt och gungade i takt till julmusiken igår- då fylls ögonen till bredden och jag måste gå och snyta mig. TRAGISK!!

Men åter till snön. Vackert! Liiite kämpigt är det med att försöka rulla barnvagn men Hummern sköter sig fin-fint och jag är evigt tacksam över att jag valde en "omodern" vagn istället för de med små pytte-hjul. Sen skulle det ju inte behöva vara så fasligt tungt att röra sig utomhus om Stockholm stad lärde sig att använda plogbil istället för att ösa ut en massa salt och hoppas på att temperaturen skall hålla sig över allt för många minusgrader så att det smälter bort. Idioter tycker jag och tänker på min tid i Östersund. Där kunde de minnsan skotta!!

Annars så rullar livet på.... Största sorgen är ju att bästa vännen J och hennes W faktiskt lämnar oss. Kul för henne men j-vligt trist för mig och Knyttet. Jag är evigt tacksam för att jag har haft henne de här månaderna när livet varit tungt (för er som inte visste det så är det ingen dans på rosor att ha kids...) och man behövt spy ur sig gallan utan att få "men du ska vara glad att du har barn" eller "men han som är så snäll" tillbaka. Någon som också simmar i bebis-dammen där man har svårt att prata om något annat än bebis, blöjor, mat, sömn och bajs. För så är det. Även om man lovar sig själv att inte bara prata barn så blir det så. För vad liksom annars finns det att prata om. In-puten under dygnets timmar är ju bara barnet. För inte hinner man läsa en bok eller hänga med i debatterna.

Äsch. Nu skiter jag i det här.

Syns nästa år!

Frusterad

Just nu är nätterna skit (igen!) och jag vet inte hur många liter gröt och välling jag hällt ut i slasken. Eller hur många portioner med potatis-, palsternacka-, morot-, majspurée jag slängt. SÅ JÄVLA TRÖSTLÖST just nu. FY!!

Jag trodde verkligen att Knyttet skulle vara lätt att introducera mat för. Men icke. Brås väl på sina halvsyskon som är superkinkiga med mat. Skit-gener...


Sinnesstämning

JAG ÄR KÄR!!!!


Svinig

Så var man vaccinerad då.

Utnyttjade faktumet att jag faktiskt är landstingsanställd.

Inga biverkningar än bortsett från lite lätt ömhet i armen.


Hela dagen har gått i hälsans tecken då jag även hann med ett besök hos min barnmorska.

Nej. Inget syskon på gång utan det var cellprovstagning.

Har missat att ta prover i typ.... 16 år.... Men nu är det gjort.

Det är det som hänt idag.

Just another day in paradise...


Dagens i punktform

- Fått tillbaka Roycen som varit på service. Barnvagnen alltså. Äger fortfarande ingen bil.

- Dammsugit och dammat av. Fattar inte hur snabbt det blir skitigt nu för tiden...

- Bjudit "Mommo" på radhusbiff. MÅSTE bli bättre på att hålla budgeten. Än så länge spricker den VARJE dag. ILLA!!

- Varit och spejjat in det nya shoppingcentrumet i Liljeholmen. Inser att i min närmiljö bor framförallt pensionärer och barnfamiljer. Vet inte vad som retade mig mest- mammorna som gick i bredd med sina barnvagnar eller pensionärerna som rörde sig med en hastighet av 0.000001 km/timme.

- Varit på BVC för Knyttets 6-månaders kontroll. Får bara inse fakta att han inte kommer bli någon 190 cm lång stabbig kille som väger 100 kilo plus. Vikt och längdkurvan har avstannat och avvikit från den normala och närmar sig nu "en under". Tja. Skulle kanske ha valt en annan pappa till Knyttet om nu storleken var viktig... Plus är dock att han klarade alla andra tester med bravur!

- Firade Knyttets 6-månadersdag med wienderbröd och kaffe. Knyttet fick en bitring som present. Lyckligast var definitivt Knyttet och dreglade på så bodyn var sjöblöt.


Skit också!

Att ha drabbats av en envis förkylning som vägrar släppa greppet och dessutom tappa rösten när man är ensamstående mamma är SKIT för att prata klarspråk. Så idag är jag en dåligt mamma (igen!) och låter Knyttet ligga på filt framför TV:n medans jag ligger nedbäddad i soffan och ger honom ett par leksaker med jämna mellanrum.


RSS 2.0