I natt sov Knyttet i sin spjälsäng för första gången.
Jag låg ensam i min stora säng och kände mig eländig. Det var väldigt tomt. Men också väldigt skönt. De fyra timmarna jag fick sova kändes som en hel natt. Att kunna lägga sig i mitten av sängen, på mage (!) och spreta med armar och ben och båda hållen har jag inte kunnat göra på... låt mig tänka... eh... typ 9 månader?!
0