Stort steg...

... för en liten man.

I natt sov Knyttet i sin spjälsäng för första gången.

Jag låg ensam i min stora säng och kände mig eländig. Det var väldigt tomt. Men också väldigt skönt. De fyra timmarna jag fick sova kändes som en hel natt. Att kunna lägga sig i mitten av sängen, på mage (!) och spreta med armar och ben och båda hållen har jag inte kunnat göra på... låt mig tänka... eh... typ 9 månader?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0