Mycket eller lite... där här med mat...

Nu för tiden handlar dagarna om MAT. Inte så mycket för mig (eller jo... under julen så har det nog blivit lite för mycket av godsakerna även för mig ska villigt erkännas) utan för Knyttet. Avvänjning av tutte och introducering av käk har pågått ett bra tag men det är först nu som det verkligen lossnat. Roligt men ack så plågsamt. För mig. Och för tutten. Jo, det är bara en som drabbas då Knyttet för ett par månader sedan började rata vänstra boobisen och jag nu mera har slagsida... inte skoj!!. Undrar just om man kan köpa BH med en A- och en D-kupa?!

Men för att återgå till det här med mat.

När man läser om hur mycket en 8-månaders ska äta så inser jag att vi har lååååång väg kvar att vandra innan han följer normal-bebisens matsedel. Här pratar vi en stor burk med mat per dag och inte vid varje måltid. Sen blir det kanske han halv burk med efterrätt och om vi har tur ett par slurkar vällning och kanske en halv portion med gröt per dag. Jesus, han ska ju äta dubbelt så mycket. Typ varannan timme ska något in i munnen på ungen. Hur ska man hinna och hur 17 ska han få i sig så mycket?! :-O

Egentligen skiter jag i alla dessa rekommendationer men ändå. Lite fundersam blir man ju...

Kommentarer
Postat av: Marie

Som förstagångsförälder är det inte lätt att inte ta åt sig. Min försting åt på sin höjd en halv burk vid den åldern. Per dag. De små burkarna. Sedan välling morgon och kväll. Vällingen är förvisso något av en bov som mättar så bra och är så smidig att äta. Den fick vi till sist avskaffa med tvång då hon vid tre års ålder tyckte att middag omfattande EN köttbulle och lite pasta. Grönsakerna som kunde ätas i jätteportioner fick hon först när hon ätit upp. Först när hon var sex år började hon äta i omfattning som de andra. Idag är hon en högst normal 11-åring som alltid är hungrig och som gillar det mest i matväg inkl. sniglar och kräftor.



Så försök att vara cool, även om det är svårt.

2010-01-20 @ 20:20:35
Postat av: Jag på Åsen

skönt att höra Marie! nu äter ju Knyttet inte välling, något som jag ser både som ett problem och som en lättnad då det inte är någon risk att han bara vill dricka välling och inte äta mat. något som jag tror att han skulle kunna göra/bli.

2010-03-10 @ 19:40:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0